De byggdrabbades ansikte

Alldeles nyss publicerade jag en lång och – hoppas jag – småkul artikel om externa relationer i byggprojekt. Jag har grunnat på artikeln länge, men tidigare varit ovillig att dela med mig av så mycket kompetens gratis.

Att jag skrivit den nu beror på ett par skäl. Jag har insett att jag är på väg att bli de byggdrabbades ansikte, och vice versa, mitt varumärke börjar bli intimt förknippat med #bygghelvetet. För min trovärdighets skull är det väsentligt att de kritiska texterna kompletteras med konstruktiva förslag. Att visa hur delar av eländet hade kunnat undvikas är mitt sätt att visa att min bitvis svidande kritik är berättigad.

Jag har skrivit artikeln med två målgrupper i åtanke. Den ena är alla som tycker att jag borde gilla läget och tänka på de fattiga barnen i Afrika som har det mycket värre. Det finns alltid någon som har det värre. Men det hindrar inte att jag förlorat arbetstid (och därmed inkomster) på det här bygget.

Nya tider ger byggdrabbade nya verktyg

Den andra målgruppen är byggbolag. De har antagligen hört gnäll från kringboende förut och stängt igen öronen för länge sedan, utan att tänka på att nya tider innebär förändrade förutsättningar. Det är inte längre smart rent ekonomiskt att slentrianmässigt göra som man alltid gjort. De behöver därför hjälp. Jag råkar ha samlat på mig en massa erfarenhet så artikeln är första steget i att erbjuda konsulttjänster inom detta område.

Till sist vill jag passa på och tacka alla som gillar att jag delar med mig av livet mitt i ett bygge. Jag märker på besökssiffrorna att dessa inlägg är populära. Sedan har jag full förståelse för de som tycker att jag var en roligare prick medan jag provade mig igenom Göteborgs caféer istället för att rapportera om strömavbrott och grävskoperekord (10 st). Det tycker jag också och ingen skulle bli gladare än jag om bygget hade flyttat in hos någon annan.

Målgrupper: byggbolag och stadsbyggnadskontor

Jag riktar mig i artikeln till byggbolag och deras relationer med de som bor runt byggprojekt, men skulle lika gärna kunnat formulera om den och rikta mig till kommuner. De som beslutar om bygglov och planerar framtidens bebyggelse har en viktig roll. De ska både se till att det finns bostäder till nya kommuninvånare, och värna intressena för de som redan bor i kommunen. Men byggbolagen har större ekonomi än kommunerna och mer att vinna på att anlita en föreläsare om kommunikation och sociala medier, därav att jag vänder mig först och främst till dem.

Men artikeln gör ingen nytta om den inte når rätt personer. Jag har satt ihop nedanstående tre frågor som är tänkta till media – har du något förslag på någon som borde få den, eller själva artikeln, hojta gärna till!

3 frågor till Kristina Svensson som gett de byggdrabbade ett ansikte

Kristina Svensson är kommunikationskonsulten som i dagarna publicerat 5 kommunikationstips för byggprojekt i tätorter.

1)    På vilket sätt är du byggdrabbad?

Jag bor på Vänortsgatan i Mölndal, precis där Skanska bygger 180 nya bostäder. Deras bygge har i sin tur genererat en rad andra byggprojekt vilket lett till att mitt hus tidvis är inringat av byggmaskiner. Buller, avstängd väg, parkerings-kaos, allmänt skitigt överallt och otydligt hur länge röran ska vara. Jag har dessutom min arbetsplats i min bostad och har inte kunnat jobba där sedan byggena startade. Om detta bloggar jag och skriver krönikor i Mölndals-Posten.

2)    Är du emot byggen?

Nej inte alls, tvärtom, jag gillar att det byggs bostäder och tycker det ska byggas mer. Gärna i närheten av bra kollektivtrafik. Några gräsytor får offras och ersätts av utrymmessmarta planteringar och stigar runt nya bostäder.

Men jag är övertygad om att det behövs mer fokus på själva byggprocessen, det är ändå flera år vi talar om. Kommuner måste ställa krav på byggföretagen vad gäller användningen av miljömaskiner, tid på dygnet byggena är igång, korrekta tidsplaner och vad byggbolagen gör för att minska ner olägenheterna för kommuninvånarna. Byggföretagen å sin sida skulle i dubbel bemärkelse tjäna på en bättre kommunikation med de som bor runt ett bygge.

3)    Vad hoppas du uppnå med din artikel?

Jag vill bidra till en förändring. Jag vill diskutera hur vi ska kunna bygga mer bostäder, utan att det sker på bekostad av andra människors livskvalitet. Samtidigt vill jag göra byggbolagen uppmärksamma på sociala mediers påverkan på deras varumärke. De kan välja att se sociala medier som ett hot eller en möjlighet men inte ignorera dem.

Artikeln kommer också ingå i min kommande bok med arbetstiteln Rapport från bygghelvetet. Där berättar jag hur det är att bo mitt i ett byggprojekt men föreslår också lösningar och belyser olika perspektiv.

Länk till alla blogginlägg i serien. Länk till själva artikeln.