Det finns vissa bilder som jag varit nära att missa. Den 5 oktober 2020 såg vädret allt annat än lovande ut så det kändes helt rätt att stanna inne och redigera manus. Men så frågade bibliotekarien som är ”skyldig” till att jag jag skrev Strövtåg i Funäsfjällen om jag skulle följa med på promenad och jag tackade ja.
När jag skulle gå visade det sig att jag hade glömt stänga av min bästa kamera så att batteriet var urladdat. Jag tänkte först vandra lätt med bara mobilen men slängde till slut ner mitt äldre kamerahus i ryggsäcken. En kamera är ju trots allt bra att ta med, även om vi skulle till Livsäterån där jag ju varit flera gånger tidigare (bland annat är maj månads bild därifrån).
Jag är mycket glad att jag följde med, och fick med en kamera, för plötsligt lättade dimman och solen tittade fram. Det blev helt magiskt ljus där en kort stund. Detta är en mobilversion men jag bad en i sällskapet att ta ett foto av mig när jag vandrar in i dimman. Resultatet syns på sidan 248 i boken, jag tycker att den är fantastisk. Det är en av favoriterna bland oktober månads bilder.
- Ett år runt Antibes november: soluppgång i Medelhavet - 1 november 2024
- Mina perspektiv på hållbarhet i industri, turism och bokbransch - 27 oktober 2024
- Ett år runt Antibes oktober: höstfärger i bergen - 1 oktober 2024