Sent omsider ska jag skriva en rad om Dag Öhrlunds Skriv din bok och sälj den! Det var evigheter sedan jag hörde talas om boken första gången. Dag Öhrlund driver den stora Facebookgruppen Författare på Facebook där jag hängde ett tag. Han skriver också krönikor i Tidningen Skriva och för ett privat krig mot Telias telefonsäljare. Direkt när boken släpptes bad jag därför Göteborgs stadsbibliotek köpa in den.
Efter att ha beställt boken till rätt filial tre gånger tog jag mig dit för att låna den. Läsandet gick nästan lika trögt som lånandet i början. Jag fastnade på både sidan 42 och 44 (tror jag det var) och la ifrån mig boken. Orsaken var att jag tyckte att attityden i boken var nedtryckande; om ditt skrivande inte är bättre än x, y och z så kan du lika gärna lägga ner och börja samla trädgårdstomtar istället. Så står det såklart inte men det var det jag läste, möjligen färgad av en recension att boken fokuserade på hur svårt det är att bli utgiven. Jag har i efterhand letat och letat efter recensionen och tror det var Trying to follow my dreams – fast när jag läser den igen ser jag att hon egentligen är positiv till boken.
Hur som helst. Jag blev förkyld, sträckläste boken och upptäckte att Dag i resten av boken är mycket peppande och uppmuntrar läsaren att tro på sig själv och sin text. Boken är också välskriven, innehåller flera intervjuer och en hel del intressanta fakta. Men den är inte skriven för mig.
Perfekt för den som vill bli utgiven på ett förlag
Boken varvar intervjuer med information om skrivande och allt arbete som återstår efter att ett manus blivit antaget hos ett stort eller medelstort förlag. Det finns mycket matnyttigt att hämta i boken, exempelvis att i den stora euforin av att ha blivit antagen av ett förlag inte missa att läsa igenom avtalet noga. Hur många år vill förlaget exempelvis ha rättigheten till boken? Tre till fem kan vara rimligt, att de äger rättigheterna i all evighet är däremot mindre lyckat (särskilt ur e-boksperspektiv). Dag Öhrlund avråder också från att skriva under kontrakt på flera böcker i taget.
Intervjuerna med sådana som Ann Ljungberg, Jan Guillou och Viveca Sten gillade jag. Jag tror att vi människor är nyfikna på andra människor och att vi därför alltid föredrar att läsa om hur tre personer gör när de skriver än att läsa samma sak i generella ordalag. (I vår bok Förverkliga din bokdröm intervjuade Joanna Björkqvist inte mindre än 25 personer).
Jag har dock en liten synpunkt på hur intervjuerna är införda i Skriv din bok och sälj den! De dyker upp hipp som happ under någon innehållsmässig rubrik, inte med namnet. Så om jag vill slå upp hur många rullar färgband till sin skrivmaskin Jan Guillou har sparat i frysen så ska jag inte leta efter en rubrik med Jan Guillou i utan något helt annat. Tyvärr har jag (efter två omlån) återlämnat boken och kan inte leta upp vad det var för rubrik. Men denna detalj störde mig.
Utseende och layout på boken
När Dag Öhrlund först visade upp omslaget av boken diskuterade jag det med ett par kollegor i Egenutgivarna. Medan de andra tyckte att omslaget var skittrist tyckte jag det var rent och snyggt. Efter att ha hållit boken i handen har jag dock helt ändrat uppfattning. Texten i titeln är pixlig och det övervägande intrycket är billigt.
Nu är Skriv din bok och sälj den! billig. I förhållande till omfång kanske den allra billigaste skrivhandboken på marknaden just nu så bokomslaget passar på så sätt till boken. Omslaget ska inte locka till spontaninköp för att det är säljer en känsla utan bara berätta rakt upp och ner vad boken handlar om utan krusiduller.
Jag kan dock inte låta bli att jämföra med Bodil Malmstens påkostade Så gör jag. Det är en bok som jag blir glad över att titta på och gärna vill ha stående i bokhyllan. Båda böckerna slösar med pappret på olika sätt. Den som satt inlagan i Bodil Malmstens bok har inte varit rädd för att låta texten på vissa sidor vara kort. I Dag Öhrlunds bok sitter det istället ett antal sidor med ränder för egna anteckningar här och där. Sådant är ju en smaksak och jag råkar bara föredra den varianten som är i Bodil Malmstens bok.
Värd att läsa
Jag skrev ovan att boken är intressant men inte för mig. Det var nämligen mitt bestående intryck av läsningen, det var intressant och lättläst och jag har antecknat sådant som att åttio procent av alla böcker som ges ut i Sverige säljs i under 1000 exemplar och att en tredjedel av alla böcker säljs under de fem veckorna innan julafton. Men det mesta i boken berör inte mig, i all fall inte i dagsläget. Jag säger inte att jag aldrig kommer sälja ett manus till ett förlag men just nu känns det rätt avlägset. Men jag kan rekommendera boken för alla som tänker annorlunda. Kulturbloggen är exempelvis entusiastisk över Skriv din bok och sälj den!
- Ett år runt Antibes november: soluppgång i Medelhavet - 1 november 2024
- Mina perspektiv på hållbarhet i industri, turism och bokbransch - 27 oktober 2024
- Ett år runt Antibes oktober: höstfärger i bergen - 1 oktober 2024
Pingback:Dag Öhrlund vill ha det tyst när han skriver - Tomatsallad
Har läst bägge och kunde inte heller låta bli att jämföra de bägge böckerna. Bodil Malmstens är så vacker och inte så många fakta, medan Öhrlunds är faktaspäckad. Svårt att jämföra.
Hej Ethel och kul att du tittar in. Det var en utmärkt sammanfattning av skillnaderna på de två böckerna. Båda har sina förtjänster och den som är intresserad av skrivande kan med fördel läsa båda.
Din och Johannas bok är toppen!!! Dags bok var så fruktansvärt dåligt enligt mig. Stel, tråkig, komplicerad och inte alls i samma division som eran bok. Er bok är guld värd för mig!
Jippi!!! Hurra vad roligt att du skriver så. Och jag förstår precis vad du menar. Jag har läst många som uppskattar ”den krassa tonen” i Dags bok. Själv tycker jag att det finns så mycket i världen som trycker ner oss i skorna i alla fall att det är bättre med en bok som peppar och stöttar än är krass. Men det är min åsikt. Dag skrev precis den bok han önskar att han hade haft när han började skriva och jag och Joanna skrev precis den bok vi önskade att vi hade haft.