Godmorgon världen! Något har hänt med mina ben, de har blivit en halvmeter kortare och jag kan knappt gå. Ändå är det axlarna som är stelast, eller möjligen nacken. Knappa på datorn går bra, då ska man inte lyfta armarna, men hur ska det gå i vattnet? Jag hoppas på att jag ska minnas hur kul det var i slutet igår och glömma vattenskräcken.
Ett annat mål med dagen är att jag ska jag upp ur vattnet lite tidigare än igår. Då var jag i tills jag var supertrött, hamnade snett inne bland stenskravlet där det är (ännu mer) strömmar och höll aldrig på att ta mig in. Det var ganska likt min mardröm innan jag for hit. Jag paddlade och paddlade, simmade och simmade och kom aldrig närmare land.
Jo det gjorde jag ju bevisligen till slut. Lyckades sparka mig åt sidan tillbaka till mittendelen av stranden. Men kan tänka mig hoppa över en repris. När jag skulle upp med brädan till ladan där de lagras blåste det kastvindar. En tog tag i brädan jag hade på huvudet och vräkte iväg den. Jag hade ingen kraft kvar utan fick släppa och kastade mig efter brädan och tacklade den ner i stranden. Landade rakt framför ett gäng norska grabbar (som undrade om jag behövde hjälp).
Jag hoppade över kvällssurfningen och tog en promenad för att dokumentera de vackra omgivningarna runt Hoddevik. Är rätt nöjd med bilderna men de slår ju inte Vickans havsörnar (de bilderna krävde en 4 timmarspromenad och en stor portion tur). Bilderna med utsikt nedan är tagna genom bilrutan på väg till Ervik där vi har yoga.
Jag vann en surfbräda och en surfresa med Lapoint till Norge av Binero på WebCoast. För att se alla inlägg från resan, klicka här.
- Ett år runt Antibes november: soluppgång i Medelhavet - 1 november 2024
- Mina perspektiv på hållbarhet i industri, turism och bokbransch - 27 oktober 2024
- Ett år runt Antibes oktober: höstfärger i bergen - 1 oktober 2024